För ett år sedan...

... va jag inne på förlossningen för första igångsättningsförsöket.. de enda jag kommer ihåg är att jag saknar Olle så jag tror jag ska smälla av. Vid ett tillfälle saknar jag honom så pass att jag ringer barnvakten och ber honom komma över. I väntrummet möttes vi och jag ville inte släppa honom en sekund. Åt upp alla potatisbullar jag fått till middag gjorde han också den lilla skitungen =)) .. nåväl, när klockan slagit midnatt och den där ballongen i mufflan inte trillat ut åkte jag hem, jag stod inte ut. När jag själv drog på mig mina stövlar tittade de förbluffat på mig och kunde väl inte annat än att släppa hem mig ;). Att det sen bara skulle dröja en vecka tills de kom ut av sig själva kunde jag ju bara drömma om...